Feedback med hjärtat ger!

Genom mina år som chef har jag varit på en mängd olika ledarskapsutbildningar. Väldigt många av dessa har handlat om just feedback. Hämta feedback. Ge feedback. Ta feedback. Negativ feedback. Positiv feedback och till slut kommer det som alla avslutar med till sist. Bara det är konstruktiv feedback är det OK…..

Vad är konstruktiv feedback och vad är motsatsen. (o)konstruktiv? Negativ? Något jag inte vill höra? Slentrianmässig? Skäll?

Jag älskar idrott. Det finns lika många ledarstilar inom idrotten som det finns ledare. Hur fungerar feedbacken inom idrotten?

I ledarskapet på våra arbetsplatser ser vi sällan nuförtiden den ”gamle chefstypen” som basar med hög mörk röst. Skäller på sina medarbetare och berättar ständigt vilka fel de gör. – Men för h-e så kan du inte göra, gör så här istället……… Hur många av våra 80 och 90 talister hade varit kvar och jobbat i denna miljö. Och om de var kvar hur skulle de må och hur skulle de formas?

Detta ledarskap är förlegat, denna typ av feedback är passè! Denna feedback upplever de flesta på arbetet inte som ”konstruktiv”!

Går vi dock ut till våra idrottsarenor är denna typ av feedback till våra ungdomar inte helt ovanlig. Här kan samma uttryck användas och basuneras ut över hela arenan. Det upplevs av en del som ”konstruktiv” feedback och ännu bättre blir det när också andra får ta del av en individs ”misstag”. Ponera att vi skulle använda samma feedback som görs på en del idottsarenor mot våra ungdomar på våra arbetsplatser…….

För en tid sedan frågade jag en klient som jag coachade. – Vad är viktigast för dig? Den feedback du får från andra eller den du ger dig själv? Han tittade på mig och funderade länge. Till slut sa han. – Den jag får från andra! När jag gör något och de mår bra blir jag nöjd. Å andra sidan medans jag nu säger det jag säger, börjar jag tänka tvärtom. Det är ju feedbacken från mig själv som är viktigast. När jag är nöjd med mig själv och när jag handlat enligt mina värderingar och normer mår jag bra.  och då spelar det inte så himla stor roll vad andra säger och tycker.

En underbart härlig insikt han fick tycker jag. När vi har balans på självförtroende och självkänsla mår vi bra. När vi lyssnar på oss själva är vi starka. När vi är starka inom oss själva har vi mycket lättare att ta åt oss andras feedback. DÅ och först DÅ är feedback konstruktiv.

Hur viktigt är det då inte att vi som ledare för människor (där även faktiskt ungdomar räknas) bygger eller i vart fall ser till att självkänslan finns innan den ”konstruktiva” feedbacken används. Annars finns ju risken att det vi säger till andra och  även det vi säger till oss själva blir den (o)konstruktiva feedbacken….

I helgen var min fru bortrest.  Givetvis skulle mellandottern då passa på att bjuda in lite kompisar för övernattning. Som far tänkte jag göra lite trevligt för dessa 8 åriga tjejer. Bjöd till grill, serverade som på en restaurang. Grillning av marshmallovs. Kojbyggning, godis i massor, alla frukostflingor låg helt plötsligt på golvet, klibbig saft på hela golvet, jag ni vet………

I vart fall helt mör framåt söndagen. Kompisarna gått hem och då börjar ”konstruktiv” feedback från mina barn. -Varför får jag inte leka med den? Nej, jag vill inte göra några läxor! Varför får inte jag spela Ipad nu? Jag vill inte bada! Då smög sig en tanke in som kan komma. ”Det spelar f-n ingen roll vad jag gör, jag får ingen kredd för det ändå”. Då gick jag in i min surarroll istället.

2 dagar senare skall min 8 åriga dotter lämna in en liten uppsats där hon skall skriva om sin idol.  Jag tar fram lappen och tänker, jaja, läsa igenom lite snabbt. Handlar väl om Justin Bieber eller nån, kolla stavningen och sen är det ta mig tusan dags för tandborstning…..

Sätter mig ner. Läser och känner….. Wow, ”konstruktiv feedback”

Min Idol

Min idol är min pappa. Han har lärit mig att sima. Han är snäl. Han är glard och posetiv. Han har goda tankar Jag Älskar min pappa. 

behöver jag tillägga att jag struntade i rättstavningen:) Bild 2 är feedback från fotbollstjejer jag tränat i 7 år. Ovärderligt. När vi ger då får vi:)

 

 

 

2 kommentarer

  1. Kerstin Arvidsson
    ·

    Din goa gubbe!
    Idrottshetsen har alltså inte helt tagit över din själ (och ditt förstånd). För du har så rätt! Feedback ska alltid syfta till att det ska bli bättre, och kommer man med negativ sådan så gäller det verkligen att tänka sig för så man kan vända det till något positivt i slutändan. Och positiv feedback … det är nog egentligen det svåraste, i alla fall för en bohuslänning som jag. Men jag försöker och jag gör det och märker hur ngn faktiskt helt lyser upp! Usch, vad vi generellt är dåliga på det!

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *