Jag har aldrig riktigt förstått det där uttrycket som jag hör med jämna mellanrum ”jobba så man kan vara ledig” Gör vi det vi vill då? Mår vi som vi vill när vi inte gör det vi vill? Eller åtminstone, försöker vi må som vi förtjänar?

Igår när jag skulle köra ett gäng barn till fotbollsmatch kom bilen med stort H runt hörnet. ”Dididididididi dededede” Hemglassbilen. Åttahundrabarn sprang ut med ett enda stort smajl i fejjan.

Tyvärr var jag tvungen att snabbt packa in barnen i bilen för givetvis var vi redan försenade. Då släpper Lennart (Hemglassgubben) betalningsmaskiner, glassar och kunder och spatserar med bestämda steg upp för vår uppfart fram med näven till mig och säger. -Tack Magnus för den här tiden, det har varit så roligt att lära känna dig och prata med dig om olika saker i stort sett varje torsdag. Jag måste också säga att det varit jätteroligt att du alltid hejat på mig runt om i Landvetter när jag varit runt på olika platser. Nästa torsdag går jag i pension och det blir min sista körning i detta härliga område.

-Va, Nej säger jag. Detta får inte ske. Och jag som är borta den torsdagen om 2 veckor också….

Lennart är en härlig människa. För ett antal år sedan jobbade han som välbetald tandtekniker. En dag kände han att han ville göra något annat i livet. Efter lite tankeverksamhet vad han verkligen ville göra, blev det jobb på Hemglass och det är något som Lennart ALDRIG har ångrat. ”Detta är ju det bästa man kan göra. Jag får träffa trevligt folk om dagar och kvällar. Möta nya ansikten och alla barn är alltid väldigt glada när jag kör in i områden. Vad mer kan man begära”

När vi nu står där på uppfarten Lennart 65 och jag 44 och Lennart just berättat att han inte kommer att köra sin glassbil i våra kvarter något mer och jag känner vemodet i mig växa fram, får jag bara fram. -Nä, men vad roligt för dig att gå i pension men vad tråkigt för oss. Det är verkligen något som kommer att fattas oss här i kvarteret i allmänhet och för min egen del i synnerhet. Så här kan du ju inte göra!  Banne mig är det inte en liten liten tår som endast vi män kan se när vi på ett något distanserat emotionellt sätt tar avsked från varann fast ändå med en viss manlig värdighet, som skymtas på Lennart kind.

Då säger Lennart. -Visst skall det bli härligt med semester och den skall jag njuta av men jag har under de senaste decceniet gjort det jag tycker har varit roligast av allt varje dag i mitt jobb. Det är bara att välja vad vi vill göra, vi har alltid ett val och det skall jag banne mig göra nu när jag går i pension också.

Stort tack för alla dessa år du förgyllt våra kvarter Lennart. Vi kommer aldrig att glömma dig och för min egen del tar jag också med ditt levnadsglada sätt och visdomen om att ”gör vi det vi verkligen vill så mår vi också bra”. Då kan vi dessutom krydda vår goda tillvaro med lite semester för visst är det härligt att bryta av och göra något annat emellanåt. Och vilken nivå träder vi inte in i då?

FORZA LENNART och må nu riktigt gott uppe på Bohuskusten!!

.