Då sparkar vi igång denna min allra första blogg med namnet Novell Lovell.
Senast jag skrev var det som sportredaktör på Härryda-Posten. Då hette kolumnen Sport Novellen. Oj vad det har ändrats. Och vad fyndig jag var denna gång gentemot den förra. Herregud det är 15 år sedan och fortfarande hör jag ibland när jag nämner mitt namn. – Hmm Lovell, var det inte du som skrev den där sportkolumnen i H-P i mitten av 90-talet!
Det hela slutade med att jag kom på kant med klubben i mitt Hjärta Mölnlycke IF. De tyckte att jag var för negativ i mina skriverier om klubben där jag också då spelade. Det blev ett herrans liv. En rolig paradox är ju att jag var för Negativ. Denna gång finns väl i så fall risken att någon blir irriterad för att jag är för Positiv.
Nåt annat som skulle kunna uppröra vissa är om man irriterar sig på grammatik, meningsuppbyggnader eller annat när detta inte riktigt följer de riktlinjer som Svenska Akademin och andra lärda människor har satt upp. Jag uppmanar redan nu er att sluta läsa denna text och alla mina återkommande Noveller. Mitt syfte är inte att uppröra någon, tvärtom vill jag istället inspirera!
Just inspirera är roligt. Jag har blivit inspirerad av min tränarkollega Niklas Hallgren att ta tag i min träning. Vi har nu kört på gym ett par månader (syns mycket tydligt på mina biceps och triceps…………). Vi har blivit så taggade att förståndet fick sig en törn i en hantelrörelse senast. Nu har vi anmält oss till VASALOPPET av alla tävlingar. Vårt mål är att fylla en buss med ca 30 entusiastiska ickekunniga skidåkare för att erövra dalabygden denna första söndag i mars 2012. Vi kommer att ha gemensamma träningar under sommarhöst och vinter. Vi söker nu en träningsansvarig till detta ändamål. Vi har en underhållningsansvarig i Jonas Andersson och vi har en presstalesman i Claes Holmberg. Vi har också en guide på plats i Nusnäs, Peter Sundström vilken i sin barndom bott i Göteborg så vi skall nog förstå vad han säger. Kennet Andersson och jag själv fungerar som coacher och Niklas Hallgren är CHEF. Några till har anmält att intresset finns. Buss klar, boende så gott som klart. Nu är det bara upp till dig att våga utmana dig själv. Maila klartecken till mig att du är på. Sätt igång med träning och visualisera dig fram längs de 8.9 milen mellan Sälen och Mora. Tänk dig sedan in i känslan på kvällen med en iskall i handen. Sittande framför brasan, ett telefonsamtal hem där du berättat hur du surplat blåbär i smågan. Trotsat repkillarna i Evertsberg. Vinkat till publiken i Risberg som har haft ett leende i mjugg åt din något unikt egna stil som är ett mellanting mellan klassisk, skate med lite inslag av blandade småhopp.
Möjligheten finns. Det är bara upp till dig att bestämma dig. Samtidigt som det är underbart när man nått sitt mål är det också glädjen, lyckan och tillfredställelsen man får när man njuter av vägen till målet.
Jag hade förmånen att under veckan höra ett föredrag av Malick Bah. Malick är 28 år och thai boxare. Först och främst är jag oerhört imponerad av Malicks föredrag. Första gången han höll det och hur lugn och säker som helst. Malick berättade om sin träning och hur han bestämde sig 2004 för att bli svensk mästare. Och som han fick kämpa för det. Han var i en massa finaler men lyckades inte vinna. Han lyckades vinna VM och andra tävlingar som egentligen klassas högre, men SM icke…
Förra veckan tog Malick SM guld. Det syntes på Malick att han var nöjd. Leendet ville liksom inte begränsas vi örontrakten och jäklar var stolt han var att ha nått sitt mål. Jag frågade då vad som var den bästa känslan och varför det var så enormt skönt att vinna just SM.
– Det var detta jag hade bestämt mig för att göra. Det var detta jag hade bestämt mig för att kämpa för. Det är också just detta att jag verkligen fått kämpa för mitt mål. Jag har levt livet på vägen fram och njutit på vägen hit och målet har alltid varit glasklart. När jag nu tänker tillbaka är det inte just mästarbältet jag tänker på utan resan dit och hur lycklig jag är att jag gjort den. Om jag vunnit SM på första försöket hade resan blivit en annan. Jag är NU väldigt glad att det blev just denna resa.
Ja det var en faschinerande berättelse Malick hade, just detta att sätta ett mål där vi bestämmer vår riktning. Sätta upp mindre delmål som vi kan ta på och bestämma oss för att leva, njuta som just du vill göra varje sekund varje minut av vår underbara tid vi har på planeten Tellus.
Det är då vi bestiger berg, det är då vi är säkra i oss själva, det är då vi njuter, lever och älskar. Det är då vi har LIV.